Jag är just nu inne i en väldigt intensiv jobbperiod. Dygnets alla timmar är maxade. Så häromdagen dippade mitt humör rejält, jag ville bara lägga mig och sova. Men så hade jag bokat städning för 8.00-12.00 här hemma eftersom jag och min sambo verkligen inte haft tid att göra det själva. Till saken hör att det den här veckan kommer hit en tidning som ska göra en intervju med mig så jag vill att det ska vara extra fint. Btw, lyssnade på ett jätteintressant program om städning för någon vecka sen. Nyfikna hittar det här.
Så till saken, jag kunde inte vara hemma på förmiddagen och ta det lugnt fast det var precis vad jag behövde. Så erbjöd sig min vän Linda att vi kunde vara där när dom städade hos oss. Linda bor 100 m från oss så det var en perfekt lösning och jag blev så glad. Och synen som mötte mig när jag kom dit fick mig nästan att börja gråta. Linda hade innan hon gått till jobbet dukat upp världens lyxbricka till oss med te, fin choklad, lyxig lakris och hembakat glutenfritt bröd. Alltså hur fantastisk kan man vara?
Hela morgonen låg jag i hennes soffa och svarade på mail, slumrade lite, fikade och bara tog det jättelugnt. Så otroligt välbehövligt och viktigt. Linda tack för att du finns och förstår vad jag behöver när jag är för trött för att se det själv.
Att sen komma hem till en nystädat lägenhet var ca det bästa som jag gjort för mig själv på månader.
Linda min fantastiska vännina har också en matblogg och hon lagar så himla god mat! Jag vill tipsa er om att laga den här tabboulehen som hon gjort till mig tidigare. Supergott och fräscht perfekt tisdagsmat eller fredagsmys.
Senare på kvällen kom också svaret på varför mitt humör dippade och jag hade känt mig så låg och trött. Att man som vuxen kvinna inte kan förstå signalerna trots att det är exakt samma sak varje månad? Det är för mig ett mysterium, men också lite kul hur bitarna alltid faller på plats på precis samma sätt.
-Jaha så det är därför jag varit superirriterad, gråtit över orimliga saker, kläderna varit aningens försmå, blivit arg på människor jag älskar, varit obeskrivligt hungrig och utan svårigheter kunnat äta en halv liter chokladglass. Men det är ju lite spännande att jag tycker det är lika överraskade och oväntat trots att det är 157 gången det händer. Mina vänner vittnar om samma sak, hur är det för dig? Louise Winblad skrev väldigt träffade om det här ämnet häromdagen. Igenkänning på hög nivå:)
Hoppas ni har en underbar pms-fri dag framför er!
